Västerås Översiktsplan 2026 antagen

Den 6 december 2012 tog kommunfullmäktige beslut att anta den nya översiktsplanen som ska sträcka sig till år 2026, och även ge en utblick mot 2050.
Planen visar bland annat hur Västerås ska bli mer attraktivt, hållbart och klimatsmart. Den visar även hur bebyggelsen i staden föreslås utvecklas.

Staden ska fortsätta att byggas inåt så den blir tätare och ger bättre förutsättningar för kollektivtrafik och cykel.
Behovet av bil för privattransporter ska minska; buss, cykel och gående ska prioriteras framför bilen.

Arbetet med en översiktsplan för stationsområdet, Projekt 3B, pågår för fullt. Hittills ser det mycket lovande ut! Finmaskigt gatunät, slutna kvarter och lokaler i bottenplan. Så ska en stad byggas! :-)

Kungsängen - Ängsgärdet har pekats ut som nästa centrala förnyelseområde, under förutsättning att VLs bussdepå omlokaliseras. Men tyvärr ser inte landstinget det som realistiskt att flytta bussdepån före 2026, främst pga att en ombyggnad är planerad nästa år för att öka kapacitetet inför SmartKoll som införs i Augusti 2013. Rätt sjukt, det är ju ett perfekt tillfälle att passa på att bygga en ny, större och bättre bussdepå på ett bättre läge.
Arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för området kommer dock att starta tidigare.
Detta område är perfekt för högre bebyggelse, gärna variationer mellan 18-30 våningar. Höga hus bör samlas i samma område, inte spridas ut över hela staden. Lägre hus mellan ”skyskraporna” måste vara i klassiska slutna kvarter med privata innergårdar.

Det sista (?) centrala förnyelseområdet är Kopparlunden, som föreslås utvecklas till en blandad stadsdel med bostäder, arbetsplatser och kulturlokaler.
Väldigt positivt och spännande att man vill utveckla det vidare mot en stadsdel med fokus på kultur. Kan man behålla mycket av den gamla bebyggelsen och varsamt komplettera med ny på ett sätt som skapar en urban miljö så kan området bli intressant och få sin alldeles egna prägel.
Fördjupande studier har påbörjats ihop med fastighetsägarna i området.
Jag hoppas att man på allvar studerar möjligheten att däcka över delar av motorvägen mellan Emausmotet och järnvägsbron vid Korsängsmotet 

Positivt är också att både Hälla och Erikslund ska blandas med bostäder och verksamheter för att komplettera dagens inriktning mot handel.
För Erikslund kommer en fördjupad översiktplan (Öp 63) troligtvis att antas under 2013.
Även Sätra, som gränsar till Erikslund, kommer bebyggas med bostäder. Jag är dock lite rädd för att det till största delen kommer bli villor och radhus här. En liten ljusning är att översiktsplanen medger lite högre bebyggelse närmast Surahammarsvägen.

Hälla kommer förutom blandningen av handel, bostäder och verksamheter även att blandas upp med lokaler för kontor och utbildning.
Min förhoppning är att Hälla kommer byggas lite mer urbant, och inte bestå av bostäder i "hus-i-park" och några utslängda köplador a'la Erikslund, som i princip kräver att man åker bil mellan butikerna. Man bör även bygga en bro för buss, cykel och gående över E18 för att binda ihop Hälla och nya området Lillhamra bättre. Det ultimata skulle naturligtvis vara att däcka över motorvägen en 200-300 meter, men en buss- och cykelbro är ett godkänt alternativ.

Även området på andra sidan Stockholmsvägen, Tibble, som idag är obebyggt bör planeras för bostäder. Med närheten till Hälla finns det begränsade underlag för butiker och verksamheter i bottenplan i detta område, så fokus bör ligga på bostäder. Dock ska det för det byggas hyffsat urbant. Byggnadshöjden begränsas dock av närheten till flygplatsen.
Jag vet att detta område INTE är aktuellt för ny bostadsbebyggelse, tydligen på grund av att det finns fornlämningar. Trots detta finns förslag på att flytta Hamre ridcenter hit! Påverkar inte det fornlämningarna? Dessutom är ridcentrets läge markerat precis vid cirkulationsplatsen mellan Stockholmsvägen och Tortunavägen, precis där den största koncentrationen av fornlämningar finns. Anlägg parker vid de största fornlämningarna och bygg bostäder runt.
Genom att bygga mer bostäder i dessa områden minskar man behovet av privata biltransporter. 
Rätt utfört kan både Erikslund och Hälla bli riktiga stadsdelar, istället för bilinfekterade utväxter som är svåråtkomliga för alla som inte åker bil. Externhandeln ska komplettera centrum, inte konkurrera med det!

Omliggande serviceorter ska utvecklas, ny bebyggelse utanför staden ska lokaliseras i närheten av befintlig bebyggelse och med närhet till kollektivtrafik.

Befintliga serviceorter är Kvicksund, Dingtuna, Skultuna, Tillberga och Irsta

Tortuna och Orresta är i och med nya översiktsplanen utpekade som serviceorter.

Gäddeholm är utpekad som framtida serviceort.

Hökåsen förlorar sin titel som serviceort och betraktas i fortsättningen som en stadsdel.

kv. Isolatorn, Gideonsberg

Detaljplanen för kv. Isolatorn på Gideonsberg vann laga kraft den 8 oktober 2012.

 

 

 

Planen syftar till att omvandla delar av ett område som idag används för verksamheter till ett bostadskvarter samt begränsa användandet av övriga delar av området till icke störande verksamheter (begränsad yta), kontor (ej hotell) och handel (begränsad yta). Planförslaget innehåller cirka 280 lägenheter. Byggnaderna föreslås bli 4-6 våningar höga förutom punkthusen som föreslås bli upp till 10 våningar höga. Inom området finns möjlighet att inrymma förskola samt annat bostadskomplement som stadsdelsservice, i bottenvåning mot gata. Bostadsparkering kommer att ske i garage under mark, korttidsparkeringar kommer finnas i markplan på innergårdarna samt i form av gatuparkering utefter Långmårtensgata.

 

Ny infart till området, vid ICA Ettan

Nya bebyggelsen sedd från Emusmotet

 Den nya bebyggelsen kommer tillföra många nya bostäder till området vilket i sig är positivt. Tyvärr väljer man att ännu en gång bygga "hus-i-park".

Slutna kvarter med verksamhetslokaler i bottenplan hade gett mer stadkaraktär åt området och ett större möjlighet till ett levande gatuliv. Området ligger trots allt hyffsat nära centrum.

Utveckling av stationsområdet (Projekt 3B)

I stationsområdet i centrala Västerås växer det fram en ny stadsdel med nya parker och nya kvarter.
Området kommer läka samman staden och binda samman centrum med Mälaren. Genom nya stråk och passager byggs dagens barriärer i form av järnväg och trafikleder bort.

För första gången på flera årtionden byggs det äntligen en riktigt urban och mångsidig stadsdel.
Området mellan Södra ringvägen och Kungsängsgatan utvecklas till en stadsdel som tack vare blandningen av funktioner (bostäder, kontor, handel och icke störande verksamhet) har förutsättningar för att sjuda av liv och rörelse under en stor del av dygnets timmar.

Översikt över området. Klicka för större version

Det finns idag enstaka industribyggnader kvar från den tiden när industrin dominerade området, dessa bör bevaras, få nya användningsområden och införlivas i den nya kvartersstrukuren. Mötet mellan nytt och gammalt skapar en intressant och dynamisk stadsmiljö.
Kungsängsgatan byggs om från genomfartsväg till stadsgata. Inom hela området kommer gående, cyklister och kollektivtrafik att prioriteras framför bilar.

Området närmast friidrottshallen

Nya byggnader föreslås få en höjd på max 6 våningar, men vid viktiga målpunkter med större människoflöden kan högre bebyggelse prövas. Det finns i dagsläget högre byggnader inom och i direkt anslutning till området som fungerar som landmärken, tex "Skatteskrapan" och "Östra hamntornet".
Nya landmärken ska anpassas till övriga kvartersstrukturer, men utmärka sig genom funktion och arkitektur. Bottenvåningarna ska vara publika och bidra till gatulivet. De ska följa gatornas geometri och inte utföras som "hus-i-park".

Stadsdelen kommer även innehålla ett nytt resecentrum. Dagens centralstation är kraftigt underdimensionerad under rusningstid och kommer inte att klara av den ökande trafiken och planerade ombyggnader på Mälarbanan.

Sweco Architects har tagit fram 2 exemel på hur ett nytt resecentrum kan utformas. Dessa är bara förslag och slutgiltig utformning beslutas i samband med att detaljplan och bygglov tas fram.

I Exempel 1 föreslås en fristående, platt, rektangulär byggnad över spårområdet och ger torget en mer generös yta. Denna yta är enbart avsedd för oskyddade trafikanter som gående och cyklister.
Norr om den cylindriska byggnaden finns huvudangörning för bilister, på- och avstigning samt taxi. Bygganden föreslås även innehålla parkering. Ytan framför stationsbyggnaden blir ett bilfritt torg.

I Exempel 2 föreslås en vågformad byggnad som har byggts samman med en intilliggande kub-formad byggnad. Korttidparkering, på- och avstigning samt taxi placeras framör byggnaden. Det innebär att torget blir mindre och utgör även passage genom området.

I båda förslagen utgörs stationsbyggnaden av en spektakulär byggnad placerad ovanpå spårområdet och får koppling från perrong både till gatuplan och underpassage via hiss och rulltrappor.
Torgen består av två svagt sluttande plan som tar upp höjdskillnader mellan Södra ringvägen, under spårområdet och Kungsängsgatan. På södra sidan om Kungsängsgatan lutar torget svagt mot Mälaren och ger en visuell koppling mot Mälaren och hamnbassängen.

kv. Almen, Malmaberg

Detaljplanen för Almen 3 på Malmaberg antogs av byggnadsnämnden den 14 juni 2012.

Planen tillåter 2 st sexvåningshus, uppförda som punkthus eller lamellhus, med totalt 44 lägenheter utefter Malmabergsgatan, samt 7 st kedjehus mot Släggargatan.
Infart till de nya byggnaderna sker från Släggargatan.

Den befintliga byggnaden på tomten, som bla inhyste en förskola, kommer att rivas. Eventuellt kommer en ny förskola att anordnas i en av de nya byggnaderna.

På grund av bulller från Malmabergsgatan kommer lägenheterna mot gatan att förses med speciella ljudisolerade glas samt inglasade balkonger

Förslag på bebyggelse. Vy från Malmabergsgatan.

 

 

De nya husen kommer att förbättra gaturummet längs Malmabergsgatan och ge det mer stadskaraktär. Om man väljer att bygga lamellhus istället för punkthus kommer gaturummet att stärkas ytterligare.

Kristiansborgsbadet blir Kristiansborgspalats?

Västerås stad kommer när Kokpunkten har startat att ha flera bad.
Kristiansborgsbadet är ett bad som ligger många västeråsare varmt om hjärtat. Det har en strategisk placering och många äldre och mindre barn använder badet eftersom det också har högre temperatur i simbassängerna.

Kristiansborgsbadet kan utvecklas ytterligare och det strategiska läget ger möjlighet att utveckla boende i anslutning till badet. Västeråsalliansen vill utveckla badet till ett Kristiansborgspalats.
Det som skiljer Kristiansborgspalatset från andra hus är att det finns många verksamheter representerade, alltifrån vanliga bostäder, gruppbostäder, satellitlägenheter, möjligt med hotell, arbetsplatser och kontor, skola, trygghetsboende, äldreboende, kanske en läkarpraktik, simbassäng, gym, spa och bistro/café. Det gör att huset som helhet blir intressant.

I förslaget ingår även att den gamla ladan på Kristiansborg flyttas till Vallby friluftsmuseum i samband med exploateringen.

Detta är ett i grunden bra förslag, det är en attraktiv tomt nära både centrum och högskolan. Man får gärna förtäta ytterligare i grönområdet runt badet.
Jag tycker att man bör lägga väldigt mycket möda på att bevara badets karaktär så mycket det går. Det är en tidstypisk byggnad som inte får förstöras bara för att staden till varje pris måste bli tätare. Eventuella påbyggnader bör göras i samma stil som resten av byggnaden.

Trianglar vid fd Gideonsbergsskolan

Västerås Stad har valt att gå vidare med Tovatt Architects & Planners förslag till utformning av den fd Gideonsbergsskolan. Större delen av den gamla skolbyggnaden kommer bevaras och göras om till bland annat bostäder, i kombination med ca 10 nybyggda småhus kommer området ge ca 250 nya bostäder.

Gideonsberg domineras av förortsbebyggelse i form av lamellhus i park, så arkitektbyråns förslag på bygnader i form av trianglar kommer bryta av mot den befintliga bebygelsen. Det är mycket bra att man inte fortsätter med hus-i-park projekt i detta område utan vågar testa något nytt.

”I arbetet med stadsplanen har vi utgått från vissa grunder i den befintliga strukturen och samtidigt börjat på någonting helt nytt för området – triangeln. Den triangulära formen ger vackra och funktionella planlösningar, den öppnar för transparens, komposition och spänning – både vertikalt och horisontellt . Dessa volymer kan skapa både ”gata och gård” på ett nytt sätt” 

De trekantiga byggnaderna har studerats i detalj under parallelluppdraget och förhoppningen är att stora delar av den utredningen skall kunna lyftas rakt in i detaljplaneprocessen.


Byggherrar ska utses under försommaren 2012 och inflytt är beräknat till våren 2015.

Hälla dör ut... Eller?

Sedan det nya shoppingcentret på Erikslund öppnade har flera butiker på det tidigare populära Hälla slagit igen till förmån för de nya butikerna på Erikslund.
Betyder det att Västerås kraxande olyckskorpar har rätt? Att Hälla snart har dött ut och kommer bli helt övergivet? Naturligtvis inte, även Hälla pekas ut som ett förnyelseområde i Västerås Översiktsplan 2026.
Den västra småindustridelen kommer utvecklas successivt medan shoppingdelen föreslås utvecklas till ett område med en blandning av bostäder och verksamheter.

Bilden nedan visar ett förslag från Blå arkitektur landskap AB:

Arkitekterna föreslår att butiker och verksamheter vänder sig mot ett centralt stråk genom området. Genom en viss överdäckning av E18 binds Hälla samman med den nya stadsdelen Lillhamra som växer fram på andra sidan motorvägen.

Genom att blanda verksamheter och bostäder skapas en levande stadsdel med förutsättningar för både attraktivt boende och bra lägen för handel. Överdäckningen av E18 minskar barriäreffekten och öppnar upp handeln för boende i Lillhamra, Hamre och Talltorp.

Även här anser jag att stadsdelen bör byggas i klassiska slutna kvarter, så att boende i området kan få privata och avskärmade innergårdar trots närheten till handeln och de allmänna ytorna. Parkering för boende kan lösas i garage under bebyggelsen medan besöksparkering löses i markplan. Genom att ge kollektivtrafiken ett centralt läge görs området även attraktivt för icke bilburna besökare.

En detaljplan för Ringborren 13 i den västra delen vann laga kraft den 19 december 2011 och innebär att en ny gata vid namn Stekelgatan anläggs och ansluts till Stockholmsvägen med en ny cirkulationsplats.

Kv. Missionskyrkan, Pettersberg

Detaljplanen för kvarteret Missionskyrkan har varit ute på samråd och bearbetning av planen pågår.
Syftet med planen är att tillåta nya bostäder, en ny entré till kyrkan samt en utbyggnad av Ansgarskyrkan för en utökad barnomsorg.

Återigen ett "hus i park"-projekt, med stora öppna ytor som omger de nya husen. Men i detta område tycker jag att denna typ av bebyggelse passar in, dock kunde den nya parkeringen närmast bostadshusen förläggas i garage under mark och frigöra plats för ytterliggare en huskropp.

I planprogrammet för Pettersberg har även gräsplätten nedanför planområdet, mot Vallbyleden, pekats ut som ett förtätningsområde. Varför inkluderades inte detta i denna detaljplan?
Även området på andra sidan Vallbyleden, som skymtar längst ner i bilden, tycker jag är perfekt som förtätningsområde. Med närheten till Vallbyleden, Vallbymotet och E18 kommer den ökade trafiken inte kräva några större ingrepp i infrastrukturen.

Ängsgärdet-Kungsängen - Västerås nästa förnyelseområde

Området Ängsgärdet - Kungsängen har pekats ut som nästa förnyelseområde, under förutsättning att VLs bussdepå på Pilgatan flyttas. Den nya stadsdelen ska innehålla en blandning av bostäder, arbetsplatser, parker och mötesplatser.

Bilden visar ett förslag till områdets utformning från Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Bebyggelse av industrikaraktär längs Björnövägen , punkthus i det gröna stråket längs Mälarstrandsgatan, stadsvillor i 3-4 våningar samt ett nytt parkstråk längs Malmabergsgatan till Kokpunkten och Mälaren.

Varför vill man bygga stadsvillor och punkthus så pass nära stadens centrum?

Jag anser att detta område istället borde utformas som en mycket tätare stad, med en samling riktigt höga byggnader omgivna av lägre bebyggelse i slutna kvarter.
Fördelen med slutna kvarter jämfört med sk "hus-i-park" är framförallt att staden upplevs som tätare, de stora öppna gräsytorna ersätts med hårdgjorda ytor och ett levande gaturum tack vare butiker, caféer och restauranger i markplan. Grönytor och växtlighet koncentreras till kvarterens innergårdar där de skapar en mer privat och tryggare plats för avkoppling och umgänge med övriga boende.

Genom att koncentrera ett större antal höga byggnader på mindre yta fås en stabilare helhetsbild, istället för att bygga några enstaka höga hus här o där runt om i staden.

Boendeparkering bör lösas i garage under bebyggelsen för att få en så bilfri stadsdel som möjligt. Parkering i gatuplan bör begränsas och framförallt endast utgöras av gäst- och korttidsparkering

Lillhamra, Etapp 1

Bygget av nya stadsdelen Lillhamra i östra Västerås går vidare. Området beräknas ge plats för ca 400-500 lägenheter fördelade på småhus, radhus och mindre flerbostadshus samt ett äldreboende och skola/förskola.

I den första etappen byggs ca 300 lägenheter, men även icke störande verksamheter i form av hantverk och kontor tillåts i begränsad omfattning.
Kvarteren kring skolan (område C) kännetecknas av lite större och tyngre bebyggelse i upp till 5 våningar. Område B får bebyggelse i upp till 3 våningar medan område A och D ska vara lägre, 1-2 våningar.

Husen ska vända en offentlig sida mot gatan och en privat mot innergården/trädgården och placeras tätt och strikt längs med gatan för att bilda en småskalighet och stadskaraktär.

Nya stadsdelen möter befintlig bebyggelse utefter Väderleksgatan

De första husen i område B är på plats. I mitten av bilden, mot Väderleksgatan i nederkanten, kommer Lillhamra torg att placeras